Tillgänglighet i tre delar – design, utveckling och redaktionellt

Anpassning av tillgänglighet kan delas in i tre områden – design, utveckling och redaktionellt innehåll.

(Vi har också en mer övergripande sida om Digital tillgänglighet).

Med design menar vi övergripande utseende, upplevelse och hur användarvänlig webbplatsen är. Utveckling handlar om den kod som styr sajtens funktionalitet och hur väl den fungerar med olika hjälpmedel som exempelvis skärmläsare. Redaktionellt är innehållet och hur lätt det är att förstå och använda.

Design

  • Öka kontrastvärden mellan bakgrund och förgrund.
  • Tydliggör interaktiva element.
  • Justera textstorlekar och avstånd.

Utveckling

  • Tillgodose redaktörer med den funktionalitet som krävs så att sajten uppfyller krav.
  • Funktion för navigering med enbart tangentbord.
  • Lägga till attribut i koden för att enklare tyda innehåll för exempelvis skärmläsare.

Redaktionellt

  • Förse videoklipp med undertext.
  • Förenkla och förtydliga innehåll för fler besökare.
  • Justera rubriker så att dessa ligger i rätt (hierarkisk) ordning.

För att uppnå den standard som krävs för att webbplatser ska anses vara tillgängliga behöver man inledningsvis besvara tre frågor:

  1. Vilka fel och brister existerar idag?
  2. Hur rättar vi till dessa?
  3. Vem/vilka rättar till felen?

God tillgänglighet börjar med tester

För att ta reda på vilka tillgänglighetsproblem en webbplats har använder man olika typer av tester. Testerna gör man före, under, och efter arbetet. Det är naturligtvis viktigt att identifiera problemen innan man inleder ett åtgärdsarbete, men man behöver också köra tester under och efter arbetet för att bekräfta att man har lyckats åtgärda problemen. Och för att se om något återstår.

Det finns två sorters tester: automatiska och manuella.

  1. Automatiska tester: Skannar av sidor och listar fel och brister gällande saker som kontrastvärden, radavstånd, brist på alternativa texter till bild och video, rubrikordning, textstorlekar, etc.
  2. Manuella tester: Manuell genomgång och analys för att fånga upp exempelvis var texter behöver förtydligas, om det går att navigera med enbart tangentbord, och testning av uppläsning med skärmläsare och generell upplevelse på sajten.

Automatiska tester

Att köra automatiska tester är inte särkilt svårt och det finns en uppsjö av kostandsfria verktyg för detta. Vad som kan vara knepigare är att förstå testrapporten och vad de listade felen och bristerna i praktiken innebär. Men också att veta vad som krävs för att rätta till dem. De automatiska testerna plockar upp alla möjliga fel och vissa av felen vet man inte hur man ska åtgärda innan man har tittat närmare på sajten. Exempelvis kan problemet vara att en bild saknar alternativ beskrivning. Beror det på att redaktören inte har fyllt i en beskrivande text till bilden, att det inte finns ett fält för detta som redaktören kan fylla i…. eller är det så att fältet finns men funktionen aldrig byggdes när sajten en gång skapades?

Metodiken för automattestning

Inte sällan genererar testverktyg ett stort antal rader med fel och brister. På en omfångsrik sajt kan det bli hundratusentals fel eftersom samma fel kan återkomma flera gånger, på många olika sidor. I ett första steg klustrar man därför samman liknande fel och ser till att förtydliga vad felmeddelandena faktiskt innebär. I steg två delar man ut dessa felkluster till respektive ansvarig designer, utvecklare och redaktör. Här är det viktigt att dessa personer kontinuerligt kommunicerar med varandra då fel ibland byter “ägare” på grund av felbedömning av tillgänglighetsfelets uppkomst. Det är också viktigt att felen rättas till i rätt ordning. Vissa punkter kräver att andra redan har blivit lösta. Även om det finns ett visst överlapp så är det generellt mer justeringar av design i början, av utveckling i mitten, och av redaktionellt arbete i slutet av anpassningsarbetet.

Testa igen och igen och igen

För att jobba bort alla fel brukar man få köra samma tester flera gånger. Det kan bero på orsaker såsom den mänskliga faktorn, att det har skett teknisk utveckling efter att arbetet med anpassningarna påbörjades, eller att ett löst fel kan ha orsakat ett nytt fel. Den absoluta majoriteten brukar lösas i den första vändan men det krävs ofta några omgångar av testkörning innan man har arbetat bort alla fel och brister som de automatiska testerna har identifierat.

Tips! Använd gärna ett par olika automatiska testverktyg då de inte alltid lyckas fånga upp allting.

Populära automatiska testverktyg

Manuella tester

Efter att felen från de automatiska testerna har blivit åtgärdade utför man manuella tester. De syftar till att hitta brister som testverktygen inte har lyckats snappa upp. Ett exempel är att kontrollera att bildernas alternativa texter är tillräckligt beskrivande, eller att länktexterna är tydliga och självförklarande. I samband med detta testar man också att det går navigera från enbart ett tangentbord och att uppläsning av sajtinnehållet fungerar och sker i rätt ordning. Detta för att besökare med nedsatt syn ska kunna ta del av innehållet via en skärmläsare.

Utökade tester: när behovet finns

För särskilda behov kan man också utföra utökade tester vilket är tester anpassade för särskilda behov. Det kan exempelvis vara att testa att färger som kommunicerar något av särskild vikt särskiljer sig tillräckligt från andra färger för en person som är färgblind. I vissa fall går det att använda testverktyg men i andra kan man behöva använda testpersoner.

Undantag

Ibland kan undantag göras om en åtgärd för att lösa specifika fel anses vara särskilt betungande. Här bör sajtens ägare rådgöra med sin tillgänglighetskonsult och bestämma när ett undantag är motiverat. Ibland kan automatiska tester också visa falska fel. Ett exempel kan vara när text ligger ovanpå en bild och testerna inte känner av att det finns en halvtransparant tonplatta mellan bild och text som gör att färgkontrast är tillräckligt hög. Det finns också undantag för material som har offentliggjorts innan specifika datum. Exempelvis undantas dokument (som pdf:er och word-dokument) som offentliggjordes innan den 23 september 2018.

Hur ofta ska man testa sin hemsida?

Kort svar: En gång om året. Ett längre svar är minst en gång om året. Men om sajtens innehåll uppdateras frekvent och i stor utsträckning så bör det ske oftare. Här är det lite löst i kanterna vad som gäller, men är det tveklöst så att mycket innehåll justeras eller adderas med jämna mellanrum bör det ske mer frekvent, förslagsvis varje halvår.

Har du frågor som du inte fått besvarade eller behöver du hjälp av experter på området så är vi bara en signal eller ett mejl bort!